Idag presenterar vi Elvisaren!

Idag ska vi och resten av interaktionsdesignsklassen presentera våra projekt i en utställning på KTH. På utställningen ska vi visa klockan, spela upp vår konceptvideo och hänga upp planschen ovan.

Bild på Elvisaren

Så här ser Elvisaren ut! När dioderna lyser starkt (kl.19, 20, 21 och 23) är elen som dyrast. När dioderna är släckta (kl.16) är elen som billigast. När dioderna lyser med halv intensitet är elpriset "medeldyrt".

Elvisaren

Vi har nu döpt vårt koncept och gjort en logotyp!

Filmdag

I lördags ägnade vi några timmar åt att börja filma till vår konceptvideo. Vi fick tips och hjälp, av våra kompisar som har startat ett produktionsbolag, med både filmning och skådespeleri. Arbetet gick väldigt smidigt och vi hann få ihop film till videons första del. Nu har vi lagt lite tid på att prova på att klippa filmen i Adobe Premiere Pro vilket var jättekul.

Från videons första scen.

Nästa vecka när klockan är ihoplimmad och helt färdigkopplad tänker vi filma andra delen till konceptvideon.

V.20 - Lamporna lyser och klockan tar form

Under denna vecka har vi monterat ihop alla delarna i klockan. Till en början var det svårt att förstå hur vi skulle koppla pga. resistorernas styrkor och den begränsade tillgången av utgångar på arduinon.

Efter många besök på Kjell & Company så lyckades vi äntligen förstå hur det fungerar. Programkoden har vi satt ihop från befintliga exempel som finns i arduinoprogrammet. Se nedan.


int led1 = 9;
int led2 = 10;
int led3 = 9;
int led4 = 3;
int led5 = 9;
int led6 = 3;

// Här justeras styrkan på dioderna. Där 25 är hög- och 1 är låg intensitet.

int brightness1 = 4;
int brightness2 = 25;
int brightness3 = 1;
int brightness4 = 15;
int brightness5 = 1;
int brightness6 = 15;


void setup() {

  pinMode(led1, OUTPUT);
  pinMode(led2, OUTPUT);
  pinMode(led3, OUTPUT);
  pinMode(led4, OUTPUT);
  pinMode(led5, OUTPUT);
  pinMode(led6, OUTPUT);

}

void loop() {
  analogWrite(led1, brightness1);
  analogWrite(led2, brightness2);
  analogWrite(led3, brightness3);
  analogWrite(led4, brightness4);
  analogWrite(led5, brightness5);
  analogWrite(led6, brightness6);

}



Nedan följer bilder då vi monterade klockan.

Montage

Lödning av sladdar

Innan vi kopplade klockan, så testade vi koden och hur vi skulle koppla resistorer och lampor.

Bilden visar innan vi har kopplat in alla sladdar för lamporna.

Här är sladdarna till klockan nästan helt klara. Och det fungerar!

Plugwise

Idag har vi installerat Plugwise. Plugwise är ett system för att hålla koll på elförbrukningen i hemmet. Vi använder pluggarna för att själva få en förståelse för vad olika elektronikprodukter i hemmet förbrukar, men tänker även använda själva pluggarna till vårt eget koncept.

Tillsammans med klockan tänker vi att pluggarna kan skapa en ytterligare medvetenhet. Klockan visar när elpriserna är höga respektive låga och pluggarna hjälper användarna att genom "undersökning" ta reda på vad i hemmet som för stunden drar el. Tillsammans kan de alltså bidra till en minskad elkostnad.

Plugwisepaketet vi använder oss av innehåller nio stycken pluggar och en USB-sticka. Efter att ha installerat plugwise-mjukvaran och kopplat pluggarna till denna, får man en överblick över vad varje pryl drar och även vad kostnaden blir (detta är dock ej för rörligt pris, det är där klockan "kommer in").

Vi installerade idag fyra pluggar och kopplade in en TV, vattenkokare, lampa och datorladdare till varsin plugg.

Resultatet blev:
Datorladdare: ca 29 W
Lampa: 39 W
TV: ca 75 W
Vattenkokare: 1,52 kW

Vi blev lite chockade över att vattenkokaren drog så mycket som den gjorde. Att installera pluggarna gav oss den tankeställare vi precis vill att pluggarna ska tillföra i vårt koncept tillsammans med klockan.

Två av Plugwise-pluggarna med TV och datorladdare ikopplade

Vattenkokarens elförbrukning

Arduino - ett första försök att koppla dioder

Vi använder oss av Arduino för att försöka förverkliga vår klocka. Igår satt vi och försökte få lampor att lysa, till en början vanliga lysdioder och sedan RGB-dioder. Varför vi valt att använda RGB-dioder är för att dioderna ska kunna skifta i olika färger beroende på elpriset.

Innan vi satte igång med elektroniken läste vi på om Arduino på deras hemsida och kollade på flera tutorials. 

För att lyckas få lamporna att lysa använde vi oss av prylarna på bilden nedan och arduinomjukvara. Vi använde oss av ett färdigt standardprogram som gjorde att den ikopplade lampan började blinka. Vi lyckades få två vanliga dioder att lysa; en grön och en blå.  

Tyvärr lyckades vi inte få våra RGB-dioder att lysa. Svårigheten och skillnaden mellan en RGB-diod och en vanlig är att RGB-dioden har tre inströmmar och därför får en mer avancerad koppling. Ett annat problem vi hade var att vi var osäkra på hur stora motstånd lamporna krävde.  

Vi funderar på att köpa 12 vanliga dioder och utveckla vår lampa med enfärgat ljus istället.

Elektroprylarna vi använde oss av: arduinoplattor, 12 st RGB-dioder, kopplingstråd, lödtråd, restistorer i två olika motstånd (120 och 150 ohm), USB-sladd och kopplingsplatta.

RGB-diod med lödda kopplingstrådar, en för vardera färg och en för jord.

Processen

Ett försök att få en RGB-diod att lysa

Klocka som hjälper dig att hålla koll på elpriserna

Vi har sedan det senaste inlägget ändrat inriktningen på vårt projekt en aning. Konceptet är dock fortfarande detsamma, att utveckla något som skapar medvetenhet om elförbrukning i hemmet, både för att bidra till en bättre miljö och för att minska kostnaderna. 

Den nya idén är att vi ska göra en väggklocka som visar användaren hur elpriserna ser ut under dagen. Detta är väsentligt då elpriserna faktiskt ändrar sig beroende på tiden på dygnet.

Klockan kommer ha tolv stycken lysdioder, utplacerade på varje hel timma. Dioderna lyser i olika färger, vilka beror på vad elpriserna ligger på för stunden. Konceptet är att dioderna lyser i en färg i olika nyanser och att nyanserna står för hur billig, respektive dyr, elen är. Efter användartester har vi kommit fram till att det är bäst att ljusa nyanser står för "billig el" medan mörkare nyanser tyder på "dyr el". Exempel på färgskala kan vara från ljusblå till mörkblå.

Klockan visar elpriserna tolv timmar framåt i tiden. Om jag exempelvis funderar på att köra en maskin tvätt kan jag använda klockan för att sen när jag bör slå igång maskinen för att spara mest pengar. Om jag funderar på att tvätta kl.8 på morgonen men att lysdioderna utplacerade på sifforna 8, 9 och 10 lyser i en mörkt blå färg, medan dioden vid 11 lyser i en ljusblå nyans, väntar jag om jag är smart till elva med att slå igång tvätten.

I vårt koncept ingår även två pluggar som man kan mäta elen med. Detta för att skapa ytterligare en medvetenhet om vad det är som drar el i hemmet. När man på sin klocka ser att elen är som dyrast två timmar framåt, kan man via sina pluggar undersöka vad elektronikprylarna i hemmet drar, och därmed slå av de prylar man anser dra mycket.